Så börjar min fåfänga önskan att vara någon
Jag står inför ett vägskäl i mitt liv. Jag börjar närma mig vuxenlivet på riktigt, dvs, den biologiska klockan tickar för det klassiska barn, fru, villa, vovve och volvo. Dock är jag inte i närheten av något av det nämnda. Tvärtom, jag frånsäger mig och stöter bort alla amorösa inbjudningar, vilket å andra sidan är ganska få. Jag jobbar deltid i ett lågavlönat yrke som gör att det inte kan genera de slantar till varken villa eller Volvo som nog krävs. Ovanpå det så gillar jag inte hundar, inte så lyckat alltså. Dock befinner jag mig som sagt i ett vägskäl nu eller kanske flera. Jag funderar på att avbryta min yrkesmässiga karriär som ändå gått i stå, detta trots stora skulder till CSN för min yrkesutbildning. Istället vill jag kanske jobba med något helt ansvarslöst och mindnumbing för jag är nog den typen av person. Dessutom har jag tankar på att flytta ifrån storstaden till den stad där jag bodde för en handfull år sedan. Varför? Jag vet inte men jag tycker inte jag får någon ro där jag nu befinner mig. Detta kommer förhoppningsvis bli min terapi och om andra läser det, so be it. Jag skriver som om andra skulle läsa men jag tror nog att jag framförallt behöver skriva för min egen skull.
Kommentarer
Trackback