Hell yeah!
Fucking aye! 2 dagar kvar till deadline och jag som skulle rannsaka hela mitt liv upp till the "big three o" här på bloggen! Gick ju inte riktigt enligt planerna av flera olika anledningar men jag har tyckt om att skriva av mig lite här och minnas tillbaka till de gamla goda tiderna så bloggen tas på nåder och får fortsätta existera och leva ett tag till.
Mitt födelsedagsfirande har redan börjat. Idag blev jag överraskningsfirad av ett par gamla spelare som kom när min träning skulle börja, förde världens oljud med några visselpipor samt gav mig en matkorg. Känner en otrolig kärlek till dessa underbara människor som jag känt sedan de var innan tonåren men som jag inte riktigt vet hur jag ska hålla kontakten med nu när vi skilts, vi har ju inte direkt någon naturlig beröringpunkt längre. Dock vill jag väldigt gärna ha en fortsatt kpntakt med dem då jag känner otroligt mycket för dem.
Har en par otroligt intensiva dagar framför mig innan det till slut äntligen blir lugna gatan fram till semestern. Dock är ledigheten så efterlängtad att jag redan nu har ångest över att den tar slut för snabbt och att jag inte får något uträttat under tiden. Något som är helt sjukt då jag de senaste 5 åren inte gjort ett skit på min ledighet, faktiskt är det så att jag inte ens försökt.
Fan, jag har ingen ro att skriva nu, måste lägga mig inför tidigt utvecklingssamtal imorgon samt att jag borde egentligen ägna den här tiden åt att packa.
Mitt födelsedagsfirande har redan börjat. Idag blev jag överraskningsfirad av ett par gamla spelare som kom när min träning skulle börja, förde världens oljud med några visselpipor samt gav mig en matkorg. Känner en otrolig kärlek till dessa underbara människor som jag känt sedan de var innan tonåren men som jag inte riktigt vet hur jag ska hålla kontakten med nu när vi skilts, vi har ju inte direkt någon naturlig beröringpunkt längre. Dock vill jag väldigt gärna ha en fortsatt kpntakt med dem då jag känner otroligt mycket för dem.
Har en par otroligt intensiva dagar framför mig innan det till slut äntligen blir lugna gatan fram till semestern. Dock är ledigheten så efterlängtad att jag redan nu har ångest över att den tar slut för snabbt och att jag inte får något uträttat under tiden. Något som är helt sjukt då jag de senaste 5 åren inte gjort ett skit på min ledighet, faktiskt är det så att jag inte ens försökt.
Fan, jag har ingen ro att skriva nu, måste lägga mig inför tidigt utvecklingssamtal imorgon samt att jag borde egentligen ägna den här tiden åt att packa.
Kommentarer
Trackback
