If I talk to you, and you turn me into a fag... im gonna kill you.
Hmm, det blir glesare och glesare mellan inläggen men det gör inte så mycket eftersom ingen läser bloggen, mer än jag då alltså. Läste precis genom hela bloggen och såg att mina flickvänshistorier inte är helt klara, saknas några, så de kanske kommer upp inom närmsta tiden.
Idag när jag var och handlade blev jag tokigt sugen på tacos så jag tänkte jag skulle köpa lite grejer och fixa det. Sedan slog det mig hur otroligt oekonomiskt det är att göra tacos till sig själv så jag tänkte jag bjuder in någon. I det ögonblicket insåg jag att jag har ingen jag kan bjuda in, jag har inte längre några vänner kvar i den här staden. Inte sedan syrran, syrrans pojkvän samt brorsan flyttade. Jo, jag hade kunnat bjuda in min vän Jeanette men då hade allt varit tvunget att vara vegetariskt och då försvann hela idéen till varför jag skulle bjuda in någon från början. Och detta är anledningen till att jag går och pratar hos en terapeut sedan en vecka tillbaka. Visst, jag kan skaffa vänner men jag är nog sämst i hela världen på att engagera mig i att behålla dem. Vad hon och jag pratar om rent konkret tror jag nog inte jag kommer skriva här men det är skälet att jag går och pratar. Sedan att vi tar upp en massa andra grejer utöver det är bara skönt, jag vill ha någon jag kan pratat av mig till, det är så sjukt skönt att kunna göra det.
Polaren fyllde 30 igår. Hans mål till sin 30-årsdag lyckades han infria. Han hade en tjej han kunde presentera till sin mamma som sin flickvän. Vi har växt ifrån varandra på olika plan, det är helt klart tydligt, men jag gillar honom ändå. Synd bara att han bor 60 mil härifrån, skulle behöva en vän som sagt...
